Under 2022 var många i bygden engagerade i en studiecirkel som försökte besvara den ständiga frågan: har det funnits en medeltida kyrka i Lönnskog och, i så fall, var låg den och vad hade den för funktion? Arbetet bedrevs i grupper med olika fokus, under ledning av Stefan Nilsson från Geographica Antikva. Den korta populärsammanfattningen hittar du här nedanför. En lång och fyllig rapport som sammanställer alla gruppernas arbete kan du ladda ned här.
Av det som framkommit i studierna pekar mycket på att det verkligen funnits något slags kyrkobyggnad i Lönnskog under medeltiden. Dess funktion och om det funnits en socken till den är dock oklart, men det är inte orimligt att det varit en liten träkyrka med en socken för de närmaste skogsbygdshemmanen – Skogane – i norra delarna av nuvarande Långseruds och Silleruds socknar. Funktionen kan också ha ändrats över tid.
Det finns flera möjliga medeltida ödegårdar i och omkring Lönnskog. Det tyder både på en medeltida befolkning och bebyggelse, och att det fanns etablerade gårdar redan innan dess, som de sedermera öde gårdarna kunde avknoppas från.
De fornlämningar som finns är få och av blandade typer. Det som kanske mest pekar mot medeltid är de fyra fångstgropar för älg som finns inom Lönnskogs hemman.
De stenar som arkeologerna fann vid 1959 års utgrävning av kyrkplatsen ger ingen tydlig bild av en husgrund, men det tror vi beror på att marken stenröjdes för åkerbruk på 1850-talet.
På två av de historiska kartorna från 1700- och 1800-tal finns markeringar som benämns som ”gammal kyrkogård” där kyrkplatsen är idag. Att det varit en kyrkplats just där ingår också i de muntliga berättelserna från trakten. I de lokala ortnamnen finns egentligen inget som verkar ha följt med sedan äldre tid, utöver namn som Kyrkgärdet, Kyrketjärnet och Svärtingebyn. Det sistnämnda är högst troligt en medeltida ödegård som ligger inom det som idag kallas Torpa.
